Christina Maria Nilsdotter

Min farfars farmors syster

Christina Maria Nilsdotter och Anders Fredrik Larsson

Denna familjs levnadsöden, snubblade jag över tidigt i min släktforskning. Egentligen tänkte jag inte gå vidare i denna gren, men varje litet framsteg, väckte mer nyfikenhet. Det kommer inte påverka min huvudskildring, men det blir en sidohistoria som jag inte kan låta bli att ta med. Som jag tidigare nämnt, fick Nils Nilsson och Anna Maria Svensdotter fick sju barn, där bara dottern Johanna Beata levde in i sin ålderdom. Ytterligare två av barnen hann bli vuxna. Den ena, Nils August Nilsson, blev 37 år, och som finns nämnd på sidan om NIls och Anna Marias barn. Den andra är Christina Maria Nilsdotter, som jag ska berätta om här. Christina Maria föddes 1848 i Spånga, Vintrosa (1). 19 år gammal gifter hon sig 1867, med Anders Fredrik Larsson (nästan 10 år äldre, född 1839). Han är född i byn Stene (2) i Kumla, på Börjelsgården. Anders Fredrik är född som tredje barnet av totalt tio barn. Christina flyttar till Börjelsgården och paret bor i ett år på samma gård som Anders Fredriks föräldrar (inklusive några av Anders Fredriks yngre syskon). Under det året får de sitt första barn (Christina var ej gravid vid vigslen). Barnet får namnet Carl Johan Andersson. Dopvittne är bl a Christina Marias äldre syster Johanna Beata Nilsdotter (och hennes make). Inledningsvis hade systrarna kontakt. Carl Johan är född på sommaren 1868, och på hösten flyttar den nybildade familjen inom Kumla, till byn Byrsta (Byrsta no 4) (3). Familjen ser ut att må bra och Carl Johan får syskon. 1870 föds systern Hilma Maria. 1872 föds systern Hulda Kristina. 1874 föds systern Elin Sofia. 16 december 1874, när Elin Sofia föddes, så består familjen av Anders Fredrik och Christina Maria, 1 son och 3 döttrar. 1875 var det året då allt vände. 12 mars 1875 dör Anders Fredrik, endast 35 år gammal. Dödsorsak är ej angivet. Två månader efter detta, så dör det minsta barnet, Elin Sofia (10 april 1874). Inte heller här hittar jag någon dödsorsak. Nu står Christina Maria 27 år gammal, ensam med tre barn, 3, 5 och 7 år gamla. Det är säkert en tuff period för att överleva. Det kunde dock ha varit värre. De äger sitt hemman, hon är ung och med en ny man skulle hon kunna skapa en ny familj, tillsammans med sina tre barn. Det fanns säkert många som skulle kunna tänka sig att gifta sig med henne. Hon hinner inte med något nytt äktenskap. Det var inte lämpligt att gifta om sig kort tid efter makens död. Drygt ett år efter att Anders Fredrik dött och exakt ett år efter hennes yngsta dotter dött, så avlider även Christina Maria, nyss fyllda 28 år, 10 april 1876. På ett år har tre barn förlorat sina föräldrar. Carl Johan ska snart fylla 8 år, Hilma Maria fyller 6 år till hösten och Hulda Kristina fyller 4 år en månad efter moderns död. Tre barn har blivit föräldralösa. Vad händer? Vem tar hand om barnen? Det naturliga är att leta bland föräldrar och syskon till de avlidna föräldrarna. Hur ser det ut i detta fall? Christina Marias föräldrar är 65-70 år (Anna Maria Svensdotter och Nils Nilsson). Anders Fredriks mor är död och fadern är i 65-årsåldern. Ingen av dessa kan ses som alternativ. Christina har 4 syskon i livet (varav 2 är halvsyskon), men samtliga 4 har stora familjer och kan nog inte ses saom rimliga alternativ. Änders Fredrik har 2-3 bröder som möjligtvis skulle kunna ta något av barnen, men han har en syster som ser ut att ha rätt möjligheter. Anders Fredriks syster Christina Lovisa Larsdotter gifte sig 1867 med Anders Jönsson, och har vid tidpunkten för att broderns tre barn blivit föräldralösa (1876-1877), endast ett barn, Lars Erik i 7- årsåldern. De bor i Misteräng, Hardemo (4), som är ganska nära den gård i Byrsta, Kumla (3), där barnen vuxit upp (även om det blir en annan socken). Christina Lovisa tar hand om två av barnen (Carl Johan, som är äldst, och Hulda Kristina, som är yngst). De blir familjens fosterbarn. I samband med att de beslutar sig att ta hand om två av barnen så är hon dessutom gravid. I slutet av 1877 föds dottern Elin Kristina. Man bör nog inte anklaga familjen för att de inte kunde ta hand om alla tre barnen, utan snarare beundra dem för att inte bara tog hand om ett av barnen. Möjligtvis kunde man tänkt sig att Anders Fredriks bröder kunder ha tagit mellansystern. De bor nära varandra och hade inte några större familjer. Nu hamnade Hilma Maria hos ett barnlöst par i Julsta, Hardemo (5). Troligtvis så kan närheten mellan de två fosterhemmen talat för att detta blev lösningen. Syskonskaran splittrades därmed inte helt, vilket annars var vanligt på denna tid. Syskonens vägar genom livet kom att skilja sig åt. Därför skildrar jag dem var och en för sig. I det här fallet väljer jag att vända på kronologin och börjar att berätta om den yngsta, följt av mellanbarnet och avsluta med det äldsta barnet. De kommer inte påverka varandras liv, så att det kan förekomma tidsmässiga hopp, spelar ingen roll. Jag har lagt till ett avsnitt om Hilma Marias fosterföräldrar, för att allmänt resonera om fosterbarn på 1800-talet. Fast det egentliga syftet med att ta upp dem är att visa vad som händer när jag släktforskar. Nya trådar som ständigt dyker upp, som jag inte kan låta bli att följa. När jag sedan tar en paus och funderar på hur jag kommit dit jag kommit i min forskning, så inser jag att kopplingen till min egen släkt är obefintlig. Istället fascineras jag av olika livsöden som för mig bakåt i tiden och in i okända personers vedemödor. Till slut tycker jag att jag känner personerna. Det är nästan så att jag skulle kunna kontakta deras efterlevande och inte alls förstå att de skulle kunna tycka det var underligt. Det händer dock ej, då ja §1g med lite eftertanke till slut inser det underliga med detta.