Nils Nilsson

Min farfars farmors far

Äktenskapsbrott

(text tagen från Wikipedia.se.) Man skiljde sedan medeltiden mellan tre typer av utomäktenskapligt sexuellt umgänge • Lönskaläge, där ingendera parten var gift. • Enkelt hor, där ena parten redan var gift med någon annan. • Dubbelt hor, där båda parterna redan var gifta med någon annan Enligt såväl 1686 och 1734 års lag var både dubbelt och enkelt hor belagt med dödsstraff. Under 1700- talet förändrades dock synen på horsbrottet och 1779 avskaffades dödsstraffet för dessa brott. Då hade de flesta under större delen av 1700-talet redan benådats till lindrigare straff. I Sverige utgick höga böter och kyrkotukt. Som regel utdömdes dubbelt straff för den gifte än för den ogifte, oavsett kön. Hor straffades både enligt kronans jurisdiktion och enligt kyrkans, med straff utfärdat av båda instanser. Intill 1900-talet var det vanliga straffet fängelse eller böter. För allmänt åtal förutsättes oftast angivelse av den förorättade maken, stundom därjämte att äktenskapet blivit upplöst på grund av horsbrottet. 1915 avskaffades horsbrott som äktenskapshinder, men det kom att fortsätta göra grund för skilsmässa. 1937 avkriminaliserades hor helt, och 1968 avskaffades möjligheten att begära omedelbar skilsmässa på grund av den andra partens äktenskapsbrott. Enligt svenska och finska strafflagarna straffades vid enkelt hor den som är gift, med fängelse eller böter, den ogifte med böter. För dubbelt hor var straffet fängelse. För att allmän åklagare skulle kunna väcka åtal för horsbrott, fordrades enligt regeln att den oskyldige maken angivit brottet till åtal eller för detsamma sökt äktenskapsskillnad. < tillbaka