Claës Fager

Min mormors farfars morfar

Näsby Laga skifte

Almby Socken bestod av några småbyar belägna på landet strax utanför Örebro tätort. Näsby, eller Näsby By, är en av dessa småbyar. Idag har Örebro vuxit, så Näsby är numer ett villaområde i Örebro tätort. Fager flyttar till Näsby I slutet av 1839 flyttar Fager ut till Näsby. Hur är Näsby uppdelat 1840? Näsby var på den tiden ett antal hus, och runt omkring, mark som hör till Näsby by. Näsby är uppdelad i 7 delar (Näsby no 1 - Näsby no 7). Varje del kan ha flera hushåll eller flera ägare. Kring 1840 så var uppdelningen: Näsby No 1: Sörgården (Skatte) ½ mantal Näsby No 2: Factorihemmanet (Skatte) ½ mantal Näsby No 3: Storgården (Krono) 1 mantal Näsby No 4: Widerlagshemmanet (Krono) ½ mantal Näsby No 5: (Hör ihop med No 2) 1/4 mantal Näsby No 6: Norrgården (Frälse) 3/4 mantal Näsby No 7: Lillgården 1/4 mantal Totalt: 3 3/4 mantal Mantal Vad menas med ett mantal? Med mantal mäter man hur stor en gård är (d v s hur mycket mark en gård har). Hur man beräknar mantal har jag inte lyckats hitta... eller jag har hittat flera olika sätt. Men man kan se det som att antal mantal är ett mått på skördens storlek då marken uppodlas (d v s någon form av odlingsvärdering). Ordet mantal kommer från att man ursprungligen mätte hur många män (besuttna bönder) som klarade sig på gårdens marker. Orsaken till att mantal är viktigt, är att beskattningen utgick från antalet mantal. Hur de beskattades berodde inte bara på mantal, utan även vem som ägde marken (tre typer av ägande fanns, frälse (d v s adel ägde marken), krono (staten ägde marken) och skatte (man ägde själv marken)). Ytberäkningar, mantalsberäkningar och typ av ägande, är inte viktigt för det jag skriver om här. Jag hoppar över detta. Ägare av mark och gårdar i Näsby 1840 Nu kan man tro att det finns en ägare för varje uppdelning av Näsby, och ägaren bor i ett hus på mark som hör till denna del av Näsby. Så är det ej! Utredning av ägare (eller brukare) av jorden kring 1840, och vilka som bor på mark som tillhör delen. Näsby No 1, Sörgården, ½ mantal, Rusthåll: Halva ägs och brukas av Nämndeman Eric Olsson, som även bor där. Halva ägs och brukas av Byggmästare Claës Fager, som även bor där. Näsby No 2, Factorihemmanet, ½ mantal: Ägs av gården Carlslund, som ägs av Greve Anckarsvärd. Kallas Factorihemmanet då det varit Gevärstillverkning kopplat till detta hemman. Näsby No 3, Storgården, 1 mantal, Rusthåll: En fjärdedel ägs och brukas av Byggmästare Claës Fager. Tre åttondelar ägs av änkan Lovisa Jansdotter (och barn med arvsrätt), 1841 gifter sig änkan med Anders Ersson som samtidigt flyttade in. De bor där. Tre åttondelar ägs och brukas av Jonas Jonsson i Röstorp i Sköllersta (ev är också kyrkan delägare). (Jonas bor inte där). Näsby No 4, Widerlagshemmanet, ½ mantal: Ägs av Claës Fager, men hyrs av Lars Persson (vars dotter så småningom gifter sig med Claës styvson Per Lindblad). Lars Persson bor där Näsby No 5, 1/4 mantal: Sambrukas med No 2. D v s ägs av Greve Anckarsvärd. Näsby No 6, Norrgården, 3/4 mantal: Ägs av arvingarna till Brukspatron Lindh. Vet ej exakt vilket bruk, men det låg i Skebäck. Skebäck angränsar till Näsby i nordväst. Skebäck var Örebros stora hamn. Brukade marken gjorde Johannis Jansson, som även bodde på Norrgården. Bäsby No 7, Lillgården, 1/4 mantal: Ägs av Greve Kalling på Myrö (i Hjälmaren) Brukas av Olof Olsson från Almby by. Till Näsby fanns det två Husartorp. Det var Rusthållets uppgift att se till att Husartorpen fanns och höll erfordelig standard. (Ena torpet hörde till No 1 och det andra till No 3). För övrigt fanns det vid denna tid två torp på mark som tillhörde någon av ägarna och som hyrdes ut till torparfamiljerna Olof Almström och Jöns Freij (tidigare Husar). På denna karta från 1843 har jag märkt ut de olika gårdarna mm. Laga skifte 1843 Detta avsnitt tycker jag är av intresse för att förstå Laga Skifte (vad det är, varför man behövde detta och hur det utfördes). Man kan jämföra med nutida kartor över Näsby, men det kommer ske en del förändringar 1843, så jag väntar tills jag beskrivit detta, innan jag jämför. Hela kartan över Näsby1843: I nästa karta jag märkt upp den mark som Claës ägde. Det svartmarkerade delade han med Nämndeman Eric Olsson, Det orangemarkerade ägde han själv. Jag tror han ägde/brukade något mer. Men det intressanta är hur utspritt hans mark är. Att det är utspritt är ett resultat av många år av delningar och försäljningar av marken. Man vill då göra "rent hus" och dela om marken efter de ägarandelar som nu finns. Det kallas för att man gör Laga Skifte. Ett jättejobb, men som till slut måste till. Laga skifte är en förrättning som utföres av en av Länsstyrelsens lantmätare. Det Laga Skifte som följer är mycket väl dokumenterat och därför ägnar jag lite tid till att redovisa detta. 4 oktober 1842: Det inleds med att Greve Anckarsvärd begär hos Förste Lantmätaren, att Laga skifte ska utföras i Näsby, (se bifogad bild). 16 oktober 1842: Kungörelse från predikstolen att möte om Laga skifte kommer hållas. 14 november 1842: Första möte om Laga skifte hålls. Berörda parter är representerade, antingen personligen eller via fullmakt. Det verkar till det stora hela vara ett informationsmöte om vad som väntar. En del missnöje får också möjlighet att pysa ut. Resultatet är att kartor från tidigare delningar är ej tillräckliga för den förestående delningen. Lantmätaren tar uppdraget att producera en bättre karta. Det uttrycks missnöje över att Landshövdingen var tilldelad mark och markägarna i Näsby hade ej sett några dokument som bekräftat detta. Man beslöt därför att kalla Landshövding och ombud från Krono (Staten) som kunde reda ut detta. Även representanter från byarna runt omkring skulle kallas till nästa möte, då gränsdragningar mot dessa byar måste hanteras i Laga skifte. 29 juni 1843: Kartan är färdig och nytt möte hålls. Man inledde med gå igenom Näsbys rågångar (d v s gränserna till kringliggande byar och områden). Detta görs minutiöst, nästan meter för meter. En del ställen ska rågångarna förbättras, oftast innebär detta att de ska rätas. Man går därefter igenom hur värdet på marken beräknas. Värdet kommer ligga till grund för delningen. Ägarnas nuvarande innehav ska bytas till ny mark, men värdet på den nya tilldelade marken ska motsvara värdet på det tidigare innehavet. Vägfrågan tas upp. Lantmätaren förordar att en ny väg dras. Var den ska gå avhandlas. Förslag till skifte läggs fram. Man diskuterar och kommer fram till en princip till skifte. 6 juli 1843: Skiftet är utarbetat. Man möts för att fysiskt anvisa några av gränserna, med representanter för alla berörda närvarande. 14 juli 1843: Det är nu klart vilka som kommer bo kvar i byn. Då kan frågan om vilka bostadshus som ska anvädas avgöras. Till flytt och övriga förändringar utgår flyttbidrag. Regler kring detta flyttbidrag presenteras. 28 juli 1843: Bidragen är nu uträknade och redovisas. Och därmed är skiftet genomfört (på pappret). Man har nu viss tid på sig att genomföra alla flyttar. 4 december 1843: Möte om stängsel. Jag har inte fördjupat mig i detta. Det behandlar vilka stängsel som ska sättas upp, kostnad för dessa och vem som betalar dem. 11 september 1844: Laga skifte fastställdes. 2 år efter initierandet så har man bytt mark med varandra så marken hänger ihop. Fiske 14 januari 1845: Lantmätare kallas åter ut för att komplettera det Laga skiftet, med att dela fisket. Fisket tycks ha varit en källa till konflikter (fast inom Näsby verkar man vara eniga). Jag nämnde att man inte godtog att Landshövdingen nyttjade mark i anslutning till Näsby. Det var till stora delar en konflikt om fisket. Ovanstående önskan om delning av fisket visar också på detta. Av en ren slump snubblade jag över ett dokument, där samtliga delägare gått till häradsrätten 1856, för att få handlaren att ta bort pålning som förstör deras möjlighet till fiske. Resultat av Laga skifte Jag har markerat Claës Fagers nya ägande i samma karta som ovan. Intressant att jämföra med hur ägandet innan Laga skifte såg ut. Det blå området kommer från hans del i No 1 (Sörgården) och det orangea från ägandet No 3-4 (Storgården). Det nya ägandet är markerat i denna karta med bokstäver. A är Nämndeman Eric Olssons ägande i Sörgården B är Byggmästare Claës Fagers ägande i Sörgården C är Carlslunds (Greve Anckarsvärds) ägande av Factorihemmanet D är Byggmästare Claës Fagers ägande i Storgården och Widerlagshemmanet E är Jonas Jonssons ägande i Storgården och Widerlagshemmanet F är Anders Svenssons (eller snarare hans hustrus) ägande i Storgården och Widerlagshemmanet G är Carlslunds (Greve Anckarsvärds) ägande av Näsby No 5 H är Brukspatron Lindhs arvingars ägande av Norrgården I är Greve Kallings (från Myrö) ägande av Lillgården Det som också kan lyftas fram är att man gör om hela bostadsområdet. De som ej är skrivna i Näsby blir av med hustomt och hus. De som är skrivna flyttar och byter hus. Min uppfattning är att byn har följande uppdelning. OBS!! Bostäderna inritade på kartan är de som fanns innan laga skiftet. Jag bygger mina slutsatser på det som finns i § 16 i protokollet från laga skiftet. Jag har klippt ur denna paragraf, lagt in den nedan och även lagt in en renskrivning av denna paragraf. Sedan finns det en lång förteckning över varje liten ruta på kartan, vem som ägde den innan skiftet och vem som ägde den efter skiftet. Då ser man vem som äger de olika hustomterna.

Kartor och bilder - Då och nu Hur ser det ut nuförtiden? Vad finns kvar? Först jämför vi kartbilden över hela Näsby från 1843, med ett flygfoto från mitten av 1900-talet och även med ett flygfoto från nutid. Kan du se att det är samma område?