Claes Fagerstedt

Min mormors farfars morfars far

Soldattiden 1791-1805 - Fred

Södermanlands regemente var slitet och istället för att skicka soldater på arbetskommenderingar, som var brukligt att göra i fredstid, så ställde man in dessa 1791 och 1792. Istället för detta fick soldaterna öva exercis i kyrkparaderna. Det gjordes något undantag till befrielsen från arbetskommendering och den 8 maj 1791 skickades ca 100 man iväg till lustslottsparken i Haga (ytterligare 150 man i augusti 1791) och den 15 maj 1791 skickades cirka 150 man till Drottningholm. Jag gissar att det var de två byggena, som fortfarande står ofullbordade, som man arbetade på. I oktober återkom dessa kommenderingar. När det gäller arbetskommenderingar har jag svårt att säga vilka som deltog. Det finns inga synbara tecken på att Fagerstedt deltog, men jag har inte undersökt detta tillräckligt. Gustav III förberedde sig för nya krig. Han försökte få fler länder att gå ihop och slå ner de som kommit till makten vid den franska revolutionen 1789. Gustav avsåg att leda ett sådant angrepp. Men han fick inte med sig något annat land på detta, och han insåg att detta var för stort för Sverige att klara ensam. Gustav hade dessutom börjat få problem på hemmaplan. Hans sätt att deklarera krig mot Ryssland 1788 hade varit droppen för en samling adliga officerare. Gustav hade styrt utan att ta någon större hänsyn till adeln, han hade kuppat till sig makt. Redan innan krigsutbrottet så rådde det stort missnöje bland adeln. Under kriget gjorde dessa officerare myteri, som Gustav slog ner. Trots att Gustav lyckats slå ner upproret, fanns missnöjet kvar efter kriget. 16 mars 1792 sköts Gustav III under en maskeradbal på operan i Stockholm. Skytten hette Anckarström och stöddes av en ny krets adliga konspiratörer. Gustav dog dock ej av skotten, utan till följd av sjukdomar indirekt orsakade av skotten. Han dog 29 mars 1792 av blodförgiftning och lunginflammation. En månad senare, 27 april 1792, avrättades Anckarström. När mordförsöket skedde kallade man ihop alla officerare i Södermanlands regemente (en form av höjning av säkerhetsnivån) och efter att kungen dött kallade man samman hela regementet kompanivis, för att alla skulle avlägga tro- och huldhetsed till den nya kungen, Gustav IV Adolf (Gustav III:s son). Fagerstedts soldattid kom att i stort sett sammanfalla med Gustav IV Adolfs regenttid. Han började ganska precis ett år innan mordet på Gustav III och därmed Gustav IV Adolfs övertagande av tronen. Fagerstedt kom att vara kvar några år efter att Gustav IV Adolf blev avsatt. På Södermanlands regemente gjorde man en stor generalmönstring maj 1793. Den ansvarige för mönstringen, kritiserade den exercis som han fick se, "kompaniexercisen, hvilken utan att lastas kunde varit bättre". 3/4 av hela styrkan var dock rekryter (nya knektar). Två planerade kompanimöten 1794 slogs samman till ett och 1795 ersatte man kyrkparaderna med ett kompanimöte. 1796 började Ryssland rusta upp och drog samman trupper vid den svenska gränsen. Södermanlands regemente gjordes stridsklart. Man kallades upp till Stockholm för att bistå klargöringen av arméns flotta. När 800 man från regementet anlände, fanns det bara bruk för 130 man. Ryssland drog sig därefter tillbaka och man lät soldaterna återvända. Stora arbetskommenderingar 1795 och 1796, gjorde att man sköt upp det planerade regementsmötet, med tillhörande generalmönstring, från 1796 till 1797. 1797 ersatte man kyrkparaderna (utdragna under lång tid) till ett koncentrerat kompanimöte under 6 dagar. Generalmönstring genomfördes. Denna gång fick exercisen lovord, liksom mycket annat på regementet. 1798 var åter ett år då, till följd av stora arbetskommenderingar, regementsmötet inställdes. 1799 och 1800 var missväxtår, och möten inställdes. 1801 var blev det på nytt stora arbetskommenderingar och möten inställdes. 1802 genomfördes en ny generalmönstring. Regementets effektiva styrka utgjordes nu av 668 man. Exercisen fullgjordes "med mera färdighet än som var att förmoda" med tanke på mängden nya rekryter och att det var 5 år sedan föregående möte. Kommande år skedde mötena som planerat (1803-1805), dock utan generalmönstring. Vad kunde arbetskommenderingar under de inledande åren bestått av? Jag vet som sagt inte vilka kommenderingar (om någon) som Fagerstedt deltog i. Tidigare har nämnts kommenderingar på Haga och Drottningholms slott. Gissningsvis byggde man där på de slott och parker som aldrig blev färdiga. När Gusxtav III dog, så försvann den personen som hade drivit projekten. Snart kom dessa byggen att avstanna. Haga slott hann dock slutföras, 1802. Man kommenderades till arbete vid krigsakademin vid Karlberg, Mariefred. Stenhuggeriet vid Östra Slussen i Stockholm var en annan kommendering. Trädplanteringsarbete i Kungsträdgården vid Jakobs kyrka (skulle kunna vara almarna, som står/stod just där, men jag tror att de planterades senare). Ulriksdal. Uppförandet av en obelisk i Stockholm. 1798 uppförde kungen, för sitt nöjes skull, en grenadjärbataljon, till vilken Södermanlands regemente bidrog med manskap. Önskemålet var att manskapet skulle bestå av regementets hurtigaste, längsta och vackraste, ej för gamla karlar samt vara "af god fröjd". Hustrur och barn rymdes ej i kasernerna, så man tog helst ogifta män (även rekryter). Först i slutet av 1799 återkom dessa till regementet. Dessa medaljerades, fick behålla sin speciella klädsel och behålla sina mustascher för all framtid(?). < tillbaka